Rebecca om boken som berör mig - Anden, döden och tulpanen

Sedan en tid hade Anden haft en egendomlig känsla.
-Vem är du och varför smyger du omkring bakom mig?
 -Bra att du äntligen har upptäckt mig, sa Döden.
Jag är Döden.

Långt nedanför dem kunde man se dammen.
Den låg där så stilla - och så ensam.
Det är alltså så det är när jag är död, tänkte hon.
Dammen - ensam. Utan mig.

Lätta snöflingor föll genom luften. Någonting hade hänt. 
Döden tittade på Anden. Hon andades inte längre.
Hon låg alldeles stilla.

Hej och välkommen!

Nu ska jag berätta Vilken bok som har berört mig.

Anden, Döden och Tulpanen.

Döden kanske inte är så läskig? Han kan ju vara en riktigt vänlig prick i rutig kappa, till exempel.

Läste en artikel i Metro för några dagar sedan, här är ur artikeln;
”Anden, Döden och Tulpanen”, tyske Wolf Erlbruchs nu till svenska översatta bilderbok, börjar där. I en scen som är en direkt anspelning på Ingmar Bergmans ”Det sjunde inseglet”. Anden möter döden och frågar förskräckt om denne har kommit för att hämta henne. ”Jag har varit i din närhet under hela ditt liv”, svarar döden, som visar sig vara riktigt trevlig.

Boken är för barn från sju år och uppåt och man kan fråga sig hur många sjuåringar som är bekanta med ”Det sjunde inseglet”. Ganska få, nästan hoppas jag, men det spelar heller inte så stor roll. Boken lever på sina egna meriter.

Det är en otroligt fint tecknad berättelse om en and som dör. Och döden är en varm, försynt liten varelse som har en tulpan i handen. Döden har ingen brådska, de hinner prata och umgås innan de måste ge sig av. Och när det är dags blir anden frusen och frågar: ”Kan du värma mig lite?”

Wolf Erlbruch har hyllats och prisbelönats runt om i världen för sin lilla bok om döden. Och det är fullt begripligt. Den är på samma gång vacker, underlig och väldigt märkvärdig. Inte vet jag när man egentligen börjar lära sig förstå döden, om någonsin. Men ett bra första steg kan väl vara att lära sig att inte vara så rädd för den.

Efter jag läste detta så var jag helt fast, jag var alldeles rörd. Jag kände jag var tvungen att skaffa mig denna bok. Idag har jag beställt den och längtar till den ramlar i min brevlåda.
Älskar illustrationerna! Längtar och längtar! Verkligen en tänkvärd bok. Älskar såna böcker.

Visst ser den fin ut?

Tack för titten! Kommentera gärna och välkommen åter!

Rebecca Augustsson